﻿Vetenskapsman, skald, universalist i sin
bildning och sitt tänkande, skulle helt sä-
kert Leo XIII med sitt snille kunnat gö-
ra framåtskridandet och mänskligheten de
största tjänster, om ödet ställt honom på
en plats där han fått göra detta snille frukt-
bärande i en rakt motsatt riktning. Nu
tvingade det in honom i en tragisk, för-
tviflad kamp mot makter, som inte ens hans
andliga jättekraft var vuxen, och för en
uppgift, som var historiskt omöjlig. Hans
lifslåga har länge flämtat matt i Vatika-
nens marmorgraf, där han varit den en-
sammaste människa i hela världen, och
när den slocknar, skola ock hans djärfva
storhetsdrömmar falla samman till stoft och
aska. Ty det är endast en makt, som skall
herska »per sæcula sæculorum» och det är
<sw>den fria tankens.</sw>